Jag älskar när regnet smattrar på mitt tak. Ibland blir man sorgsen av regn, men ibland är det skönt att vara sorgsen. Man behöver sörja lite för att sedan rycka upp sig och må bättre. Rensa ut lite. Tanka.
Men ibland så är regnet som smattrar mot taket inte ett dugg sorgset, bara härligt och fridfullt hur piskande det än är. För man ligger ju ändå tryggt inomhus omsluten av värme och ett mjukt täcke.

Även om det piskar på utanför, så är man alltid omsluten av Guds kärlek och frid och fantastiskt nog så tar han oss igenom allt som verkar omöjligt.

Gud är så god.